Boråsmatchen, där förkvalseriespel kunde ha säkrats, kan ha varit början på slutet för Malmös hockeysäsong 2011/2012. Idag gick den vidare med match mot Mora. Det var upplagt för fest. Det slutade i - pannkaka. Malmö bjöd inte upp överhuvudtaget och nu såhär efter matchen känner jag mig bara så tom.

Stämningen var riktigt bra inledningsvis i Malmö Arena. Över 11 000 sålda biljetter, möjligtvis något tusental mindre väl inne på läktaren, men ändå riktigt välfyllt. Malmö ser inte alls ut att vara med i matchen och mycket riktigt så får Mora 1-0 med ett stenhårt skott, dock med fri sikt för Pontus Sjögren. Känner dock att det absolut inte är rätt att lasta honom för någonting.

Vi kommer tillbaka in i matchen via en stolpretur, och det kan jag ändå känna att vi var värda vid det laget. Så klart hade matchen därefter fått en annan vändning om Linus Klasen gjort mål när han hade öppet mål, och sköt i ribban/över.

Överlag tycker jag att laget bjuder upp så fruktansvärt dåligt. Det finns alla möjligheter för en riktig publikfest, och att locka folk inför en eventuell förkvalserie. I stället rasar man ihop som ett korthus. Det känns som att det inte finns några ledande spelare att bygga spelet kring. De som skall leda gör det inte. Jag har flera gånger på sistone ställt mig frågan om man har något grundspel överhuvudtaget. Det känns mest som att man slår iväg puckarna lite på vinst och förlust och inte har någon tanke bakom det.

På fredag får man en tredje och sista chans att kvalificera sig till förkvalserien.

Man har redan misslyckats två gånger den här veckan. Ingenting talar för att det inte kommer bli tre.

Än en gång förlorar vi mot seriens jumbo. Har väl hänt minst en gång tidigare under säsongen om jag inte minns fel. Sist var det strafförlust mot Sundsvall hemma i Arenan. Dessutom har vi förlorat mot Borås tidigare under säsongen också.

Som sagt så visades inte matchen någonstans. Malmö verkar dock ha haft en hel del ramträffar, och dessutom verkar den tidigare Malmö-keepern Jonatan Bjurö ha gjort en ganska bra insats i Borås-målet. Det spelar dock ingen roll. Ingen som helst roll. Man förlorar inte mot tabelljumbon i den positionen Malmö är i nu. Man borde ha varit laddade till tänderna, och kämpat stenhårt för tre poäng.

I stället blir det alltså magplask. Skitsamma. Det finns ingenting att göra åt det nu. Som tur är fick vi en hel del resultat med oss, vilket innebär att vi fortfarande har ett bra utgångsläge inför de två avslutande matcherna. Mora-matchen på onsdag blir dock olidligt viktig.

Sitter här och myser över Malmös resultat på senare tid, men kan inte låta bli att känna en våg av oro skölja in inför morgondagens match mot Borås - tabelljumbon - på bortaplan. Det faktum att de ligger sist och är i stort sett klara för Kvalserien nedåt är absolut ingenting som talar för Malmö.

I stället gör det Borås livsfarliga, det faktum att de kommer att kvala för att undvika nedflyttning. Det kommer att innebära att laget kan släppa alla tyglar och spela ut ordentligt, samtidigt som Malmö vet hur mycket man kan förlora vid poängtapp. Förhoppningsvis klarar spelarna att bortse från detta, och ta tre poäng - som de bör.

Fruktansvärt tråkigt att varken Viasat Hockey eller S24 sänder matchen. Egentligen är avståndet till Borås okej, men jag har tyvärr för mycket i skolan för att åka iväg.

Malmö tog säsongens första trepoängare mot Södertälje. Borta. Där vi blev förnedrade sist med plånbokstifo och allt vad det hette. Idag gör Malmö en bra bortamatch. Man tightar till ytorna, går på de chanser man får och håller rent i egen zon.

Det skall erkännas att jag var ganska pessimistisk inför matchen. Inte en enda trepoängare mot Södertälje hittills under säsongen, samtidigt som vi blev rejält piskade i förra bortamatchen. Idag blev läget annorlunda i och med två tidigare - och relativt billiga mål.

Det första kom till efter en puckvinst i offensiv zon, Jesper Mattsson skickade pucken mot kassen där Pathrik Westerholm, som stod framför mål, styrde upp pucken i nätmaskorna. Det andra målet kom i boxplay - vilket skulle bli "story of the night". Södertäljes ofta så skickliga målvakt, Julius hudacek, hamnade i trångmål bakom egen kasse och skickade pucken rakt på en framstormande Robin Alvarez, som kunde skicka in pucken i öppet mål.

Södertälje tilläts dock komma tillbaka i matchen, i samma numerära överläge som Malmö gjorde mål i. I andra perioden kom även kvitteringen innan Magnus Häggström fick göra sitt första mål i Malmötröjan efter hårt arbete, även det i boxplay.

Jag tycker att SSK såg något hetare och snabbare ut, men Malmö kommer undan genom att spela väldigt smart matchen igenom, samtidigt som försvarsspelet såg ganska bra ut idag. Man tog ett stort steg mot förkvalserien idag, inte bara genom att ge sig själva tre poäng, utan även genom att hindra SSK från att ta det. Väldigt viktigt.

Jag är egentligen så trött på att använda ord som ödesmatch hela tiden. Men det känns verkligen som att det har varit signaturmelodin för hela säsongen - att varje match verkligen betyder något. Jag sade för cirka en månad sedan att jag trodde att förkvalserieracet skulle vara färdigt vid det här laget. Jag hade fel.

Malmö ligger för tillfället sexa på 75 inspelade poäng, två poäng ifrån Rögle på femteplatsen. Samtidigt har man två poäng ner till Södertälje, vilka innehar den sista förkvalserieplatsen. Därefter är det fyra poäng ner till Oskarshamn och Mora på de två efterföljande placeringarna.

Förutsättningarna i stycket ovan är glasklara. Om Malmö hade vunnit i morgon har vi fem poäng ner till Södertälje, och minst fyra till Mora och Oskarshamn. Förmodligen slår Rögle Tingsryd på hemmaplan, så förhållandet till dem kvarstår. Vid seger skulle laget ta ett stort kliv mot förkvalserien. Det skulle ej innebära att det hade varit klart, men som sagt ett stort steg.

Vid förlust däremot blir förmodligen tabellen kring det här strecket ännu jämnare. Södertälje går vid förlust om oss, Mora lär få det tufft mot ett Örebro (som förvisso har dallrat på slutet), men Oskarshamn (vilka även de har dallrat) bör slå Almtuna borta, även om det är en tuff match. Värsta tänkbara scenario är om Malmö förlorar samtidigt som Mora, Oskarshamn och Rögle vinner i morgon (räknat efter seger efter 60 min). Då är marginalen till strecket helt plötsligt bara en poäng.

Jag har en känsla av att det kan bli tufft i morgon. Sist kändes det som att Malmö inte alls var i närheten och blev rejält psykade av det plånbokstifo, med mera, som fick spelarna rejält ur balans. Det är absolut ingen omöjlighet att samma företeelser sker i morgon, men jag hoppas att laget då är redo för det.

Tre poäng i morgon skulle innebära oerhört mycket. Precis som vanligt med andra ord.

Mycket nära tre färska tunga poäng i förkvalseriekampen idag. Tyvärr släpper laget in ett mål med cirka tre minuter kvar, men vinner trots allt på förlängning. Ett tappat poäng kan jag hålla med om, men mycket mer kan man inte begära när serieledarna kommer på besök.

Prestationen är okej idag tycker jag. Stundtals märks det att Örebro är ligans bästa lag, trots att de hade en del spelare borta idag. Framförallt märks det när Malmö får kämpa längs sargerna i offensiv zon och jobba frenetiskt för att hålla pucken där, och ändå inte lyckas komma till avslut, medan Örebro slår tre-fyra pass genom planen och kommer till skott riktigt fort.

Pontus Sjögren var bra idag igen. Han hade kanske inte riktigt lika mycket att göra som i de två tidigare matcherna, men han står trots det för ett antal avgörande räddningar.

Powerplay-spelet hade inför matchen gått i stå lite på sistone, men idag är det bättre, och det är också i den spelformen vi avgör matchen. Linus Klasen med två snygga mål på två lika snygga passningar från Dragan Umicevic.

Oskarshamn får nu en chans att knapra in avståndet till oss igen. De har två matcher mindre spelade och fem poäng upp. Förhoppningsvis kan vi få lite hjälp av Leksand i morgon.

Malmö spelade inte bra igår. Inte alls. I bortamatchen mot Oskarshamn var hemmalaget snabbare, hungrigare och bättre på allt - utom att göra mål. Hade vi inte haft Pontus Sjögren i mål hade matchen kunnat vara avgjord redan efter första perioden.

Som sagt. Det såg inte bra ut, försvarsspelet var risigt stundtals och framåt skapade vi inte heller särskilt mycket. I stället kunde Joakim Hagelin i Oskarshamn åka förbi hela Malmö från egen zon och sprätta upp den mycket vackert i krysset.

Andra perioden var egentligen inte mycket bättre. Oskarshamn var fortfarande det bättre laget, och det kändes som att Malmö inte riktigt hängde med. Inför tredje perioden var jag tyvärr tvungen att sluta kolla på matchen, men rapporter säger att det såg något bättre ut där.

Samtidigt är det starkt - väldigt starkt - att vinna sådana här matcher när det inte ser bra ut. Att vi inte tar tre poäng gör egentligen ingenting, för huvudsaken var att Oskarshamn inte skulle få ta tre. Möjligtvis kan det vara lite tecken på att vinden har vänt - exempelvis J.D Forrests slumpmål där han bara kastar in pucken, att vi vinner fast det inte riktigt ser bra ut samt att stolpen och ribban är med oss.

Match mot serieledarna Örebro redan i morgon. Ett Örebro som ser ut att vackla något här nu på slutet. Det är givetvis inga problem för dem då de redan är klara för Kvalserien, och det är nog inte heller något Malmö kan räkna med att de är sämre nu än vad de har varit tidigare.

Malmö vinner utan att imponera igen. Läget ser ljusare ut. Men det är långt kvar.

Som rubriken antyder var matchen igår lite av "do or die" - igen. De tre poängen man till slut lyckades bärga var blytunga, och extremt viktiga i kampen om en plats bland de sju främsta. Vi skall även skänka ett stort tack till Tingsryd som besegrar Södertälje med 1-0 hemma, vilket gör att vi går om både SSK och Oskarshamn (vilka dock har en match mindre spelad).

Någon övertygande seger skulle jag dock inte påstå att det var. Jag tycker att det märktes att laget inte varit i spel på ett tag, och det såg lite ringrostigt ut. Positivt var dock att jag såg betydligt fler tacklingar än vad jag har gjort i tidigare matcher.

Matchens stora ljuspunkt är givetvis Jean-Luc Grand-Pierres mål. Klapp-klapp och så mål. Riktigt snyggt att se, i boxplay dessutom. Malmös bästa spelare i matchen är utan tvekan Pontus Sjögren som står för en del avgörande räddningar när vi bara har 2-1 i tredje perioden. Enormt skönt att vi får in en puck i tom kasse, vilket jag knappt kan minnas att vi har haft på hela säsongen.

Eftersom Rögle vann är de fortfarande tre poäng före oss, men sexa är vi i alla fall. Det känns som att det är femma eller sexa man måste komma för att ha en seriös möjlighet att kunna konkurrera med fyran som går in i förkvalseriespelet med tre poäng. Även om Mora klarade det förra året, att gå in med noll poäng, så tror jag det är för tufft.

Playoffspelet är dock givetvis inte klart ännu. Oskarshamn borta i morgon är - som alla andra - en riktig ödesmatch. Förlust där så ser läget genast dåligt ut igen.

Då är det här årets sista hockeyallsvenska uppehåll över för den här gången. Landslagsturneringarna är slut och det spelas fem matcher idag i Hockeyallsvenskan. För Malmö varar uppehållet dock två dagar till. Förhoppningsvis har spelarna fått lite välbehövlig vila efter smällen uppe i Dalarna för en vecka sedan, och är redo för match igen på onsdag.

Tre högintressanta matcher idag ur Malmö-synpunkt. De är Bofors-Mora, Södertälje-Västerås och Rögle-Örebro. Kan man få drömma om en etta i första matchen, och en tvåa i de två övriga? Helt klart de absolut bästa resultaten för vår del.

Hursomhelst. MrMadhawk rapporterade tidigare om att Alexander Ribbenstrand inte kommer tillbaka till spel mer den här säsongen. Det kändes, tyvärr, ganska väntat. Han har varit borta oerhört länge nu, och han känner sig inte frisk ännu. Ingen anledning att skynda heller i och med det läget säsongen är i.

Att kriget kring playoffstrecket kommer att leva ända in i sista omgången tror jag inte har undgått någon. Just nu har vi Södertälje, Oskarshamn, Rögle, Malmö och Mora inom totalt fyra poäng. Troja, ytterligare några poäng bakom, tror jag inte mäktar med att blanda sig i kampen på allvar. Alla utom Oskarshamn och Malmö har en match tillgodo.

Jag känner mig personligen fortfarande ganska bitter och tom efter Leksandsmatchen. 0-6 är verkligen inga fina siffror, och ett sådant resultat mot ett förmodat kvalserielag känns bara som ett bevis på att Malmö kanske inte har där att göra. Men det är ju absolut inte kört att nå en playoffplats, och därför måste man helt klart satsa på att nå en sådan.

Förra året tog man 80 poäng på 52 matcher. Det motsvarar ett poängsnitt på 1,54. Det räckte inte till playoffplats. Med sju matcher kvar av årets grundserie har Malmö 68 - alltså 12 poäng upp till förra årets notering. 68 poäng på 45 spelade matcher är ett snitt på 1,51, alltså sämre än förra säsongen. För att ta de 12 poäng som krävs för att komma upp i förra årets poängskörd krävs ett snitt under de sista matcherna på 1,71 vilket absolut inte är enkelt. Och då skall vi komma ihåg, det är för att nå upp till ett poängantal som inte ledde till förkvalserie förra året.

Förra året tog Mora den sista förkvalserieplatsen på 84 poäng. Det motsvarar ett snitt på 1,61. För att Malmö skall nå denna poängskörd krävs det 16 poäng på de sista sju matcherna - ett snitt på nästan 2,3 per match. Ett snitt som Malmö inte överhuvudtaget är i närheten av. Och då vet vi inte ens om 84 poäng räcker för den sista platsen i år.

Att nå playoffplatsen är realistiskt. Det kommer dock bli väldigt, väldigt tufft. Malmö måste höja sin prestationsnivå åtskilliga procent, och producera på ett poängsnitt som man egentligen inte har varit i närheten av på hela säsongen. Enligt lite matematiska beräkningar och antagande så tror känns det som att laget har allting i egna händer. Man har både Mora och Oskarshamn i dessa sista matcherna, och de matcherna kommer så klart att bli väldigt avgörande. Men vi måste vinna även de andra matcherna.

Malmö kom från en derbyseger på straffar och två segrar mot lite sämre gäng, och hade perfekta förutsättningar för att ge Leksand en rejäl match idag i Tegera Arena. I stället utmynnar alltihop till säsongens överlägset sämsta insats. Efter matchen står det 6-0 på tavlan och jag är helt paff.

Det märktes mer eller mindre direkt i matchen. Marcus Högström ger under matchinledningen bort pucken tre gånger, varav en gång Leksand gavs ett friläge efter blott nio sekunder spel i matchen. Hade inte Pontus Sjögren spelat bra i Malmö-kassen hade det kunnat stå 5-0 redan efter första perioden. Pontan byttes ut senare, men absolut inte på grund av någon dålig insats, utan bara för att väcka laget.

Jag är så oerhört besviken just nu. Det kändes riktigt bra med tre segrar inför matchen, och man kollapsar ihop totalt. Jag tror inte en enda försvarsspelare får godkänt idag. Släpper man in sex puckar kan man inte få det, och inte ett enda av dem kan man lasta någon av målvakterna för. Uselt agerande på vartenda mål.

Det tredje och femte målet var de mål som utmärkte sig mest. Samma kedja tappar och misslyckas med att få ut pucken fyra gånger i samma byte innan Leksand sätter dit trean. Femman kommer direkt från nedsläpp där Tim Heed agerar kon och blir passerad enkelt så att stackars Hannu Toivonen inte får stå i mål mer än fem sekunder innan han släpper in sin första puck.

Leksand beröms för deras insats. Den var bra, och de jobbade hårt. Men. Malmö kom inte upp i närheten av den standard som krävs för att vinna matcher. Malmö gjorde Leksand bra, och Leksand behövde inte ens göra Malmö dåliga. Tyvärr.

Allt mer tyder på att den här säsongen är körd. Visst, det är en hel del poäng kvar att spela om, men just nu känns det bara som att Malmö inte alls skulle passa bra in i en hård och tuff förkvalserie där offervilja och kämpaglöd kommer att vara det som leder till segrar.

Har varit i franska alperna och åkt skidor under en vecka, och endast fått sporadiska rapporter om avhoppningsrykten, värvningsrykten och matchrapporter. Mitt i alla oklarheter som råder så kan jag i alla fall konstatera att Malmö har gjort bra ifrån sig under tiden jag varit borta.

Förlust mot Västerås, men straffseger mot Rögle och trepoängare mot både Tingsryd och Sundsvall. Viktigt. Jag hade fel när jag sade att jag trodde att man skulle veta om vi skulle klara playoff eller inte efter Bofors-, Rögle- och Västerås-matcherna. Jag trodde att de matcherna skulle dela ut så pass viktiga poäng att det skulle vara enklare att läsa av tabelläget efter dem. Tvärtom är det nu i stället fyra poäng mellan femman och nian.

Just nu innehar vi den sista playoffplatsen, men givetvis är det helt omöjligt att säga var det här skall sluta. Personligen så känner jag att det kommer att bli ett race om platserna ända in i den femtioandra omgången. Det känns lite synd att matchen på i morgon följs av ett uppehåll på en dryg vecka, framförallt för att Malmö verkar ha kommit igång, men också för att det som supporter känns oerhört jobbigt att vänta på matcherna.

Leksand borta i morgon. Ett Leksand som mer och mer ser ut att säkra den tredje och sista kvalserieplatsen. Sju poäng ner till Västerås, det är tveksamt om de tappar det. Men man skall aldrig säga aldrig, och det kommer att bli en tuff kamp i morgon.