Efter en ganska såsig och trött förstaperiod och två mycket bra efterföljande perioder så får Malmö äntligen tillgodoräkna sig en välförtjänt trepoängare efter en mycket bra insats mot tabelltvåan Bofors.

Malmö visar upp sig från en bra sida idag, och trots att första perioden var ganska trevande tyckte jag mig se vilja från framförallt forwards att vara hårda i forecheckingen med bra tacklingar och så vidare. Idag slipper vi tala om en bra insats som inte räckte hela vägen fram. Idag räckte insatsen hela vägen fram och Malmö var mycket väl värda de tre poäng man bärgade.

Linus Klasen ser riktigt het ut för tillfället tycker jag. Poäng i sju raka matcher. Det är det han är värvad för, jag vet, men jag tycker ändå att han ser bra ut. En bra bit ifrån maxnivå - säkerligen - men motståndarna vet aldrig vad som kan hända när han har pucken. Och det är viktigt att vår kapten är i form nu när matchandet kommer tätt.

Matchen kunde faktiskt ha avgjorts betydligt tidigare i den tredje perioden. Malmö fullkomligt bombarderade en strålande Daniel Bellissimo i Boforskassen, utan att få utdelning. Tur att Pontus Sjögren också stod för en bra insats och att vi höll ut.

Har kritiserat både Stefan Lassen och J.D Forrest under säsongen. Idag är de båda bra. Riktigt bra stundtals, till och med. Spelar enkelt och går på kropp. Som de skall. Kul också att Marcus Högström får göra mål för andra matchen på rad. Game-winning-goal idag till och med. Kanske han kan bli den skjutspets på blå i andra PP-linan, som Forrest inte riktigt klarar av?

Miroslav Lazo skall faktiskt också ha cred idag. Verkar vilja hur mycket som helst, jobbade stenhårt och gick på kropp hela tiden. Han drabbas av en utvisning som är helt horribel dömd av Shane Warschaw. Hela hans domarteam var inte särskilt bra idag. Många tveksamma utvisningar, några tveksamma offsideavblåsningar och så Tomas Kollars påkörning av Bellissimo vid Malmös första mål.

Hemmamatch i morgon. Mot årets succélag BIK Karlskoga - eller Bofors som jag tänker att fortsätta kalla dem. Jag hade definitivt inte förväntat mig att de skulle ligga tvåa såhär långt in på serien.

Detta är en match som kommer efter en veckas speluppehåll för Malmös del. Jag vet inte riktigt om det uppehållet kan ha varit till gagn eller inte för laget. Å ena sidan står jag fast vid att jag tycker att de har spelat bättre de senaste fem-tio matcherna, men att poängskörden har varit för skral. Då kanske ett speluppehåll precis efter en förlust tar lite musten ur spelarna. Å andra sidan kan de få en vecka att bara träna in saker och ting, som kanske kan få en positiv effekt. Det återstår att se i morgon.

Full omgång i morgon. Förhoppningsvis kan vi ta tre poäng och få lite resultat med oss. Jag räknar med att det blir en stentuff match i morgon, då Bofors börja tappa lite mark i tabellen och nog känner flåset från Västerås som bara är åtta poäng bakom.

Troja-Oskarshamn spelar nu. En hemmaseger där hade inte varit helt fel.

Förövrigt är morgondagens match den sista jag kan följa, och således rapportera om, på fyra matcher. Skall iväg på en veckas skidsemester på lördag och återkommer efter det.

Bofors, Västerås och Rögle. Där har vi Malmös kommande tre matcher. En grymt tuff uppgift. Samtidigt som spelarna krigar för sina liv i match efter match, men ändå inte lyckas få med sig tillräckligt med poäng. Trots att spelet inte var bra under säsongen, och det många gånger har känts - och kanske känns? - som att säsongen är körd, så vet vi att en tabell aldrig ljuger.

Visst, Malmö ligger nia, och visst, vi har en match mer spelad. Men upp till femteplatsen just nu har vi tre poäng. Större marginal än så är det inte. Nu skall givetvis motståndarna spela in den där extra matchen, men en playoffplats tror och hoppas jag att Malmö klarar.

Sedan handlar det tyvärr inte bara om att knipa den där förkvalserieplatsen. Fyran börjar med tre poäng, femman med två, sexan med ett och sjuan med noll, där vinnaren av tabellen får spela i Kvalserien. Det innebär att både sexan och sjuan har en grymt tuff uppgift framför sig. Minns att Mora förra året gick i princip rent i den här förkvalserien och faktiskt knep den sista Kvalserieplatsen, trots att man hamnat sjua i grundserien.

Tre matcher, mot tre lag som alla ligger ovanför oss i tabellen. Det kan mycket väl bli noll poäng i alla dessa tre matcher. Hur de kommer gå vågar jag inte alls spekulera i. Vad jag däremot vågar yttra mig om, är att efter dessa tre matcher är jag tämligen övertygad om att vi kommer att se vart den här säsongen barkar. Antingen mot playoff eller golf.

Malmö spelade bra och bjöd upp till 65 minuters kamp i en ytterst svängig match borta mot Mora. Tyvärr räckte det inte hela vägen, och ett poäng kunde och borde ha varit tre. Malmö hade en tvåmålsledning en bra bit in i tredje perioden, men Mora kom tillbaka och avgjorde till slut i övertiden.

Matchen inleddes klart bäst av Mora, men Malmö jobbade sig till slut in i den första perioden. Med knappt fyra minuter kvar av första perioden, precis när vi arbetat oss in i matchen, lyckades dock Mora skapa sig en tvåmålsledning inför periodvilan genom två snabba mål.

Den andra perioden började med att Marcus Högström kunde reducera efter mindre än två minuters spel med ett snyggt skott från blålinjen. Annars kännetecknades den andra perioden av väldigt många utvisningar, inte mindre än totalt sju stycken tvåminutersutvisningar, en femminutersutvisning plus ett matchstraff för Malmös Robert Carlsson.

Detta ledde till ett antal numerära underlägen för Malmö, bland annat två stycken tre mot fem-situationer, men boxplayet idag var riktigt bra från vår sida, samtidigt som Mora trots hög press mot vårt mål var väldigt ineffektiva.

I den tredje perioden kunde Linus Klasen - som förövrigt verkar vara riktigt på gång - omgående kvittera, och 21 sekunder senare tog vi även ledningen i form av Jesper Mattsson. Patrik Westherholm gjorde dessutom 4-2 dryga sju minuter in i tredje perioden, och då spelade vi riktigt bra ett tag.

Vid 4-2 måste vi bara hålla ut. Det finns inga som helst ursäkter. I stället släpper vi in två mål och ytterligare ett i förlängningen, och så uppträder inte ett vinnande lag - något vi inte heller är. Laget har sett på gång ut den senaste månaden och spelat bra. Ändå har vi inte tagit mer än åtta poäng av arton möjliga.

Än en gång lämnas man besviken, men jag tycker inte att laget bör beskyllas för det här. Man spelade bra, kämpade, men det räckte helt enkelt inte. Så är det ibland. Möjligen skulle Hannu Toivonen hållit några fler skott, men ingen skall utses till syndabock för det här.

Malmö Redhawks ligger efter gårdagens match fyra poäng bakom Rögle. Trots att vi snackar kris, flopp och så vidare så är vi alltså inte mer än fyra pinnar bakom vår värsta konkurrent. Visst, förväntningarna har varit högre än vad prestationerna har visat, men ändå. Det är så fruktansvärt lite som skiljer succé från fiasko.

På de senaste fyra matcherna har vi tagit fyra poäng. Med lite mer flyt hade vi kunnat ta full pott i dessa matcherna. Örebro borta slutade 2-1 till hemmalaget efter att vi haft en ettmålsledning med oss in i tredje perioden. Med mindre än åtta minuter kvar avgjorde dem.

Mot Södertälje var vi det bättre laget och borde ha vunnit. I stället kvitterade Södertälje med nio sekunder kvar och drog det längre strået på straffarna, och i stället för att lämna arenan med ett leende på läpparna, lämnade man totalknäckt.

Än värre blev det i lördags när en bedrövlig öppning av mittenperioden med två insläppta mål på mindre än två minuter. I inledningen såg spelarna grymt taggade ut, och hade Robin Alvarez ledningsmål byggts på med ytterligare ett hade Borås slocknat är jag helt övertygad om.

Igår mot Almtuna var det en ganska tempofattig match, men Malmö gjorde det enkelt för sig och trots att scenariot såg likadant ut som mot Södertälje så lyckades vi hålla undan. Med drygt två minuter kvar reducerade Almtuna till 2-3 och en riktigt bra sidledsförflyttning av Pontus Sjögren var det enda som skiljde denna matchen mot Södertäljematchen.

Hade vi tagit dessa tolv poäng hade vi haft åtta poäng mer i nuläget. Då hade vi haft 62 poäng, endast 4 poäng ifrån Västerås på fjärdeplats. Jag försöker absolut inte skylla Malmös misär på otur, då tur är något som ett hårt jobbande lag ofta brukar få med sig till slut. Men framgång föder absolut framgång, och några fler segrar i ryggsäcken hade möjligtvis lättat upp bördan på spelarna och gett dem ett bättre självförtroende.

Malmö har inte någon annan att skylla på än sig själva, men hade också kunnat ha lite mer flyt. Som Malmö-supporter är man dock van vid att jobba i motvind. Idag mår man lite bättre efter gårdagens seger, men det är otroligt små marginaler. Hade vi haft oflyt igår hade man haft samma känsla nu som efter Södertäljematchen.

Oj, vad skönt! Efter haveriet mot Borås i lördags fick Malmö (äntligen) studsa tillbaka direkt och ta tre enormt viktiga poäng i playoffstriden. Malmö spelade idag precis så som de borde göra alltid. Rakt och enkelt, utan krusiduller. Det räcker idag.

Idag var där garanterat ännu färre i Malmö Arena än vad det var i lördags. Kan inte klandra dem som inte kom, men den publik som var där idag behövde i alla fall inte bli besvikna. Det bjöds absolut inte på någon gladhockey i kväll, men så törstiga vi på läktaren var efter tre poäng, så spelar det ingen roll hur det såg ut. Tror inte att jag hörde ett enda burop under kvällens match,

Precis som man inte skall måla fan på väggen efter en förlust skall vi givetvis inte måla upp oss som kvalseriekandidater nu. Det krävs fortsatt hårt jobb och ta en match i taget och se hur långt i tabellen vi kan klättra. För nu kan det i princip bara gå uppåt.

Pontus Sjögren var tillbaka i mål idag och gjorde det bra. Tycker dock att han har en förmåga att släppa lite väl många, enkla returer. Almtunas andra mål skall vi absolut inte klandra honom för, men det är en retur rakt ut i slottet som kan rakas in.

Linus Klasen är riktigt bra idag. Gör man två mål kan man absolut inte kräva mer. Två matchavgörande dessutom. Första och sista. Hans sista mål skall dock Robert Carlsson ha all cred för. Han står för stenhård forechecking, återvinner puck och till slut hamnar den hos Linus som kan sätta den.

Däremot tycker jag det är tveksamt om Almtunas första mål verkligen skulle ha godkänts. För min del ser det solklart ut som att Sjögren blir nedåkt och satt ur spel, vilket får till följd att det blir öppet mål för Almtunas Daniel Hermansson. Skönt att vi ändå fick gå till ledning inför slutperioden då Jesper Mattsson fullkomligt bombade in 2-1 innan perioden var slut.

J.D Forrest var nära att kosta oss fler mål i baken idag. Slår bort pucken i egen zon tre gånger under samma byte. Givetvis inte acceptabelt.

Resan fortsätter mot Mora på onsdag borta. En klassisk sexpoängsmatch som även den blir ytterst viktig. Malmö Redhawks har lyckats med det igen. Just när hoppets låga höll på att slockna, tillförs lite bränsle och den håller sig levande.

Ny match redan i morgon för Malmö. Skönt, kanske man kan känna. En vinst där, och man får lite distans till gårdagsmatchen. Men jag vet inte riktigt... Matchen i morgon är helt avgörande för resterande del av säsongen. Vid vinst så finns det fortfarande möjligheter att knipa playoffplatsen. Vid förlust så är vi förmodligen för långtifrån sjundeplatsen.

Marcus Högström in på J.D Forrest position, NU! Forrest har varit dålig de senaste matcherna, jag vill testa Högström där nu, direkt. Hade jag fått önska hade man även lyft upp ett antal juniorer. Låt en spelare som Emil Carnestad få spela på Stefan Lassen, Robin Weihager och tidigare nämnde Forrests positioner. Dessa tre sistnämnde försvarsspelare har jag inte mycket till övers för. Bättre att fylla på med hungriga juniorspelare, som i alla fall är motiverade att slita stenhårt för klubbmärket.

Kanske hade det även varit läge att lyfta några juniorer till forwardspositionerna? Det lär knappast hända, men det verkar även ha gått stå i målskyttet på sistone, så varför inte slänga in lite hungriga juniorer som kan lösa upp lite knutar?

I morgon krigar vi för att säsongen inte skall vara slut efter 52 spelade omgångar. Min tro på laget är näst intill noll för tillfället. Dags för spelarna att vinna tillbaka lite förtroende.

Säga vad man vill om de senaste fem matcherna. De har sett klart bättre ut, och man hade byggt upp någon slags förväntan att det idag skulle resultera i tre poäng. Men tyvärr, som Ulf Taavola konstaterar på matchens efterföljande presskonferens, så förtjänade Malmö Redhawks inte att vinna idag. Jag uppskattar verkligen vår huvudtränares ord idag på just presskonferensen. Jag tyckte att det är starkt att konstatera att man idag var rent dåliga.

Riktigt, riktigt risigt spel idag. Det finns inte ord hur bedrövligt det var. Matchens inledande tre minuter ser bra ut, därefter är det ren katastrof. Efter att Robin Alvarez gör 1-0 efter mindre än en minut så rasar spelet helt och hållet ihop.

För tillfället vill jag sparka J.D Forrest all världens väg. Han är inne på två mål idag och är rent ut sagt värdelös i försvarsspelet. Inte rätt att endast hänga ut honom för dagens förlust, men det är irriterande att se misstag från honom i match efter match. In med Marcus Högström på hans position i stället.

Idag har vi problem med att komma in i Borås zon och etablera tryck. Tycker vi har haft liknande problem på sistone. Det är först när vi får powerplay, och man mer eller mindre får ta sig in i offensiv zon automatiskt, som man lyckas etablera tryck. Det är för dåligt. Nu har våra offensiva spelare även kommit dit att de inte vågar ta skott per automatik längre, utan tänker hela tiden först. Det gör att det tar för lång tid, och uppenbara skottlägen utnyttjas inte.

Målvaktsspelet var inte heller hundra idag. Men jag tycker inte att vi kan lasta Hannu Toivonen allt för mycket. Alldeles för dåligt försvarsspel för att man skall kunna hänga målvakten.

De senaste matcherna har sett bättre ut, men idag var det helt tillbaka på ruta ett igen. Ny match på tisdag. Då som nionde lag i tabellen, då Mora vann igår. Ett missat playoffspel för det här laget skulle vara det största klubblagsfiaskot genom svensk hockeyhistoria. Ett dyrt sådant.

Borås hemma i morgon. Tabelljumbon. I vanliga fall skulle det inte varit något annat än tre poäng. Nu är, som vi alla är medvetna om, läget annorlunda. Någonting saknas i laget som gör att man kommer in i en vinnartrend och plockar poäng på poäng.

I morgon är det dock dags att starta en sådan tycker jag. Att snacka om hur viktiga poäng det är, är meningslöst. Det är vi alla plågsamt medvetna om. Dessutom kan vi inte börja titta uppåt i tabellen förrän vi lyckas ta ett par segrar på rad. Det blir lite för mycket slitning mellan hopp och förtvivlan annars.

Idag blev Marcus Högström klar. Han är dessutom registrerad och allt på Swehockey, så han bör vara redo för spel. Det blir kul att se honom spela. Vad jag har förstått så skall han även ha offensiva kvaliteter. För min del är det dock helt okej om han bara ser till att hålla soprent i defensiv zon. Jag vill se honom peta J.D Forrest, en spelare jag tycker har varit urusel på sistone.

Annars har spelet, som sagt, sett bättre ut de senaste tre matcherna. Nu gäller det bara för oss att plocka de nödvändiga poängen. Jag antar att Hannu Toivonen får chansen igen mellan stolparna i morgon. Oavsett hans prestationer tidigare under säsongen så skall vi ge honom att han har varit riktigt bra de senaste matcherna, och verkligen gett sitt lag chansen att vinna. Nu gäller det att även forwardsen börjar peta in mål!

Marcus Högström, en 22-årig back är klar för Malmö Redhawks. Han blir med det klubbens första (inte sista, eller?) januarivärvning. Han spelade förra säsongen i Sundsvall, utlånad från Skellefteå, och i år gick han till Timrå, utan att ha lyckats ta en plats där.

Nu testar han alltså lyckan i Malmö. Känns som "rätt" värvning, med tanke på hans ålder, och att det finns utvecklingspotential och liknande. Dessutom sägs han ha varit riktigt bra i framförallt Sundsvall förra säsongen. Det som känns lite sådär är väl att ett lag med elitserieambitioner värvar en spelare som inte platsade i elitseriejumbon.

Å andra sidan kan vår backbesättning och vår defensiv inte bli sämre än vad den hittills har varit under säsongen. Och i övrigt kan övriga spelare må bra av lite konkurrens för att höja sin prestationsnivå till max. Frågan är om han är klar redan till morgondagens match?

Malmö Redhawks har gjort sin första värvning idag, den 13 januari. Det är 18 dagar kvar av transferfönstret. Blir det mer?

MrMadhawk rapporterade igår om att Linus Klasen återigen var på is. Väldigt viktigt för vårt powerplay. Bara att hoppas att han är redo för spel. Tre poäng i morgon är ett måste.

Det är fortfarande fruktansvärt svårt att smälta gårdagens härdsmälta när vi ledde med 2-0 och var endast nio sekunder ifrån en extremt viktig trepoängare. Såhär med lite distans till det kan man dock glädjas över att spelet nu, i tre matcher på rad, har sett lovande ut. Då brukar det inte heller dröja innan poängen börjar trilla in.

Har suttit och funderat lite på ett lag som Örebro. De gick upp från ettan säsongen 2008/2009. Första säsongen i HockeyAllsvenskan slutade de på tionde plats, vilket får anses helt okej som nykomling. Deras andra år som hockeyallsvensk förening - förra säsongen - kom de trea, och knep alltså, redan efter knappt två år i en högre liga, direktplatsen till Kvalserien. I år ser vi ju själva hur det går för dem. De har hela arton poäng ner till strecket, och kan i stort sett räkna hem kvalseriebiljetten redan.

Vad säger då detta? Att en klubb, som är inne på sin blott tredje säsong i HockeyAllsvenskan leder överlägset och är bättre än Malmö Redhawks, som trots allt har spelat i ligan sedan säsongen 07/08. Borde inte Malmö, som dessutom spelat här även innan den säsongen, ha lärt sig vad som krävs som förening och lag för att återigen ta sig upp?

Först och främst tycker jag att det tyder på att Örebro har en otroligt stark organisation där alla måste ha tydliga platser, Mikael Fahlander som sponsor och sedan fortsätter det ända ned till juniorverksamheten. Sedan tror jag att Örebro är en klubb som under många år har växt successivt och stabilt. Till skillnad från Malmö Redhawks där ordförandeskandaler, ekonomisk kris, upp- respektive nedflyttningar och allt möjligt har avlöst varandra.

Just spelaromsättningen tror jag inte är vårt största problem. Jag är helt övertygad om att det går att värva ihop ett helt lag. Man skall dessutom komma ihåg att dagens Malmö Redhawks inte alls har ett lag helt utan lokal profil, då truppen innehåller Robin Alvarez, Robin Weihager, Jesper Mattsson, Pontus och Patrik Westherholm och Roger Ohlsson.

Nej, jag tror helt enkelt att det är den kaos Malmö Redhawks som klubb ständigt befinner sig i. Malmö Redhawks smyger sig aldrig med, lite bakom de andra, utan är ständigt den klubb media skriver om, det är antingen himmel eller helvete, kris eller succé.

Värvningsfilosofin är jag helt övertygad om att man kan lyckas med, lokal anknytning eller inte. Men en stark organisation som ser till att inte hamna i blåsväder säsong efter säsong, det tror jag är svårt att värva ihop.

Örebro: Tre säsonger i HockeyAllsvenskan - kommer att hota om elitserieplats i vår. Malmö Redhawks: Fyra säsonger i HockeyAllsvenskan - blir det ens playoff?

Än en gång spelade Malmö bra. Spelarna kämpade, slet och visade prov på offervilja ett par gånger när man täckte skott framför mål. Men det räcker inte. Förlorarmentaliteten lyser genom klubben så extremt tydligt att det bara gör mig illamående av frustration att skriva om det. Malmö leder med 2-0 med mindre än åtta minuter kvar. Malmö tappar det och förlorar straffläggningen.

Åtta minuter är mycket i hockey, och det är tillräckligt för att vad som helst kan hända. Men som sagt. Idag var Malmö riktigt bra och Södertälje hade inte haft mycket att säga till om. Innan Ivan Ciernik en minut efter 2-0-målet tar en idiotutvisning i offensiv zon som ger Södertälje en reducering med knappt fem minuter kvar. Med nio sekunder kvar - NIO!! - så kvitterar Södertälje.

Malmö borde ha gjort betydligt fler mål i kväll. Hade man gjort det hade problemet varit löst. Trots spelövertaget så lyckas dock inte spelarna sätta in den definitiva dödsstöten, och är det något som är signifikativt för ett förlorande lag utan självförtroende så är det just att tappa ledningar i slutet.

Hannu Toivonen var även idag riktigt bra i målet. Idag borde vi ha haft tre poäng och med lite tur hade vi haft lika många uppe i Örebro. Det hade varit sex poäng till i poängkolumnen och läget hade sett annorlunda ut. Vi lyckas hålla Södertälje bakom oss genom det poänget vi trots allt tar i matchen.

Malmö är i en svår situation nu. Det har visserligen sett bättre ut de senaste tre matcherna - det har det verkligen. Frågan är dock om vi inte redan nu är för långt bakom. Är det lönt att slänga iväg ett ex antal miljoner kronor till på spelarvärvningar - eller hålla inne dessa pengar till nästa säsong och satsa då igen i stället?

Tyvärr tror jag att denna säsongen är över. Spara pengarna.

Södertälje i morgon. Hemma i Malmö Arena. En match där klubben bjuder in till "Hockeyns Dag" med fritt inträde och diverse happenings på arenan innan, under och efter matchen. En match som publiken verkligen borde kunna njuta över att se ett Malmö spela utan press och bara spela ut. Malmö kommer dock inte att kunna spela utan press i morgondagens match.

Faktum är att om vi förlorar i morgon så puttas vi ut utanför playoff-strecket, samtidigt som vi endast kommer att vara före Mora och Troja på nionde och tionde plats med tre, respektive fyra, poäng. Med en match mer spelad. Om vi förlorar alltså. Vi måste verkligen vinna i morgon, och se till att hålla Södertälje och resten av det jagande gänget bakom oss. Ett missat förkvalseriespel den här säsongen skulle verkligen fullborda fiaskot.

Jag tycker dock att tillvaron är något ljusare än för ett par veckor sedan. Matchen mot Örebro såg faktiskt riktigt bra ut, och med lite mer flyt så hade vi tagit något poäng i den matchen. Därför kommer jag att gå till arenan i morgon med gott hopp om tre poäng. Jag tycker även att Patrik Sylvegård verkar fantastiskt klok och sund i sina uttalanden. Därför sätter jag stor tilltro till honom.

Tveksamt om Linus Klasen kan spela i morgon. Om det är en hjärnskakning som spökar är det väl i princip uteslutet. Ännu värre är det då han drabbades av sådana även tidigare år, och de har ju en tendens att bli värre och värre ju fler man får. Säga vad man vill om lön och prestation relaterat till lön, så är han en oerhört viktig pjäs för det här laget, inte minst i vårt powerplay som jag tyckte tappade en dimension direkt när vi fick en sådan chans utan honom mot Örebro.

Det handlar om flyga eller sjunka i morgon. Igen. Malmö måste ta tre pinnar.

Malmö bjuder verkligen upp till dans. Idag hade Malmö definitivt varit värda poäng. Man kämpade, slet och hade även en 1-0-ledning inför sista perioden. Den lyckades man dock inte förvalta och Örebro kunde via två mål av Jared Aulin och Ville Nieminen vända matchen.

I kväll kan man faktiskt inte klaga på arbetsmoralen. Alla spelare gjorde verkligen jobbet idag. Det man skulle kunna ta fram som negativt är möjligtvis att vi har tre powerplaymöjligheter i mittenperioden som ser riktigt risiga ut. Vi spelar inte alls i den spelformen som vi gjort tidigare. Annars får man vara nöjd med spelet idag. Dock så är Malmö i ett AKUT behov av poäng, oavsett prestation.

Det som också är frustrerande är att Malmö inte spelar såhär i alla matcher. Jag kan garantera att vi hade haft minst tio poäng mer om vi hade jobbat såhär i alla matcher. Det ser spelmässigt riktigt bra ut idag. Men som jag sade tidigare; det räcker inte. Det räcker inte på långa vägar. Vi behöver poäng.

Oroväckande att Linus Klasen får utgå med en lättare hjärnskakning enligt assisternade tränare, Patrik Sylvegård. En riktigt ful armbåge upp mot ansiktstrakten på Linus som domarna lyckades missa. Tveksamt om han kan spela på söndag mot Södertälje. Klasen, powerplay klaga inget

I natt spelades JVM-finalen mellan Sverige och Ryssland. Det var faktiskt också den första matchen i hela den turneringen jag har haft möjlighet att se med tanke på min resa.

Men jag måste verkligen säga att jag är grymt imponerad av dessa grabbar som fullkomligt spelar ut Ryssland i tre perioder, och därefter drar längsta strået i förlängningen. Det avgörande målet är en riktig läckerbit, i friläget fintar först Mika Zibanejad skott, lägger därefter över pucken på sin backhand och sprätter upp den i krysset. Iskallt att göra det i en JVM-final. Liknade lite de målen Morten Green alltid gjorde på straffar för ett tag sedan, bara det att Morten satte puckarna i andra krysset.

Annat man noterar är ju vilken sjuhelsikes fart spelarna har på grillorna hela matchen igenom. Forechekingen är stenhård och de jobbar och sliter hela matchen igenom. Grymt imponerande!

Nu: en dryg timme till Örebromatchen.

Då är semestern avslutad och i morgon är det dags att möta Örebro. Förra gången vi mötte dem (borta) låg vi under med 0-3 med mindre än elva minuter spelade. Å andra sidan var hemmamötet mot just Örebro för ett tag sedan kanske det vi minns med störst glädje från denna säsongen, hittills. En match där vi kom tillbaka från underläge flera gånger, och avgjorde precis i slutet.

Örebro som för övrigt har förstärkt med Ville Nieminen som tidigare spelat i Malmö. Det tror jag kan bli en bra värvning från deras sida. Örebro som givetvis redan kan rusta upp för Kvalserien i lugn och ro.

I morgon tror och hoppas jag på seger. Det är dags för lite vind i seglen för oss, och det skulle kännas riktigt skönt att bygga vidare på segern mot Oskarshamn. Nu kör vi igen!