Malmö Redhawks besegrade i fredags kväll Almtuna borta och tog tre poäng där. Jag väljer att inte analysera den matchen ytterligare än så.

 

I kväll mötte Redhawks BIK Karlskoga (av mig kallat Bofors) och åkte på en så kallad hedersam förlust, 3-5 efter sista målet i tom bur. Skall jag vara ärlig så är detta säsongens första hedersamma förlust, då man definitivt var värda poäng i kväll, vilket jag inte riktigt upplevt att Redhawks har varit de andra förlusterna.

 

Man förlorar alltså med 3-5 idag. Tre mål bör egentligen räcka för att vinna hemma. Men när man äntligen gör fler än två mål så släpper man givetvis också in fler. Typiskt. Matchen idag hade verkligen kunnat sluta hursomhelst. Redhawks har ett 2-0-överläge en bit in i andra perioden, och precis som Ulf Taavola uttryckte sig på presskonferensen, så anser jag att man där bör kunna spela lite mer rutinerat.

 

I stället fick Bofors igenom sin game plan till etthundra procent, då man fick Malmö-spelarna att göra dumma saker, fokusera på fel saker och ganska enkelt komma ikapp till 2-2. Man fick dock gå till pausvila inför sista perioden med en 3-2-ledning efter mål av Frederik Storm. Jag är faktiskt mycket imponerad av Storm såhär långt. Han är kvick på rören, har ett relativt bra skott och har bra dribblingar. Han kan nog bli en överraskning i år.

 

I den tredje perioden åkte Robin Alvarez ut för armbågstackling, vilket var mycket tveksamt dömt av domare Ulf Rådbjer. I det efterföljande powerplayet kvitterade Karlskoga och gjorde även 3-4 på en kontring. Efter det lyckades inte Redhawks mobilisera om styrkorna och hade egentligen inte en enda vass kvitteringsmöjlighet, utan i stället kom 3-5 i tom kasse. Släkten är värst, och Westerholm-bröderna gjorde tillsammans fyra poäng.

 

Grymt sur förlust, ja - men jag tycker trots allt att Redhawks står för en av säsongens bättre insatser och kan därför inte känna en oro som infann sig efter vissa förluster förra säsongen. Men det är klart att poängen måste börja trilla in för Malmö.